saknar det vi hade,, då när vi kunde prata i evigheter ,, om precis allting.. glömde tid o rum,, allt som fanns i mina tankar var du.. sedan kom den där oförglömliga kvällen,, kvällen ja alltid kommer minnas med ånger,, kvällen som förstörde allting.. ingenting blev någonsin sig likt efter det. mellan oss fanns en osynlig vägg, en vägg som hindrade oss från att ge allt som förut. Ibland förstår man inte vad man har förrän man förlorar det. Så var det för mej nu. självklart visste jag hur ja kände, men inte hur starkt och egentligen hur mycket.. tror det var samma sak för dej, eller möjligen visste du men itne jag. förstår inte hur jag någonsin kunde tvivla på dej. Däremot vet jag hur mycket du betydde för mej,, och hur mycket du fortfarande betyder för mig, trots att jag önskar att det inte vore så. För det vi en gång hade finns inte längre kvar och det kommer aldrig mer igen. "One's a trust is broken.." Det räcker inte alltid med känslor, det finns så mycket mer som spelar roll. dessa saker fanns men finns nu inte längre...